ME HAST INTERNET AGAIN!!

Hej. Eftersom jag fick abstinens av att vara utan min blogg, skrev jag lite sommardagbok. Kan upplysa alla intresserade att min och morsans resa är permanent inställd och ersatt med ett tre dagar långt besök i Den Stora Staden Vid Havet, dvs Vivec ;) Dessa dagar är då söndag, måndag och tisdag.

Folk med för mycket fritid kan ju läsa min fina sommardagbok, resten slipper ;)

Förresten, hur vi fick tillbaka Internet så tidigt? Imorse, vid nio-tiden, ringde en snubbe och sa typ att han skulle fixa vårt Internet, och att han skulle komma om fem minuter. Så det var bara att parvla sej upp och se snäll ut. Det var inget fel på våra telefonjack, det var nåt annat skit. Men i alla fall. Det funkar.

There’s something inside me that pulls beneath the surface

Hej sommardagbok.

24 juni 13:46
Kom ganska nyss hem från Måns. Han skjutsade hem mej på moppen, efter att jag sov där inatt. Har haft lov i en vecka nu, men det känns inte som sommar. Det är kallt och regnigt, wtf? Eller, kallt kanske är att överdriva, 15 grader skulle jag gissa på..

Jag har kommit in i nån Linkin Park-period igen. Jag undrar om man skulle kunna lära sej att sjunga Numb.. Den är jävligt imba i vilket fall.
Nu ska jag sluta spamma sönder min dator, och fortsätta föda upp min söta Breton ^^

21:40 Nu är jag på lvl 15, dvs jag har levlat 5 lvl i eftermiddag! Jag är typ fetbäst. Justnu lyssnar jag på Teardrop med Massive Attack.


25 juni 19:16
Har vart på Borlänges Badhus idag, men orkar fan inte skriva nåt om det.
Pissråtta. Tack.

26 juni 20:05
Idag har varit en fruktansvärt givande dag. Gick upp vid 12 nångång, följde med morsan och handlade och lånade lite böcker.
Hon tyckte att jag skulle välja några kakor eller nåt sånt som jag ville ha, utan att hon kollade på innehållsförteckningen (hon är anti-mättat-fett-fanatiker). Sure thing, tänkte jag, ganska förvånat. Senare såg jag att de innehöll palmfett, och fick världens komplex.
Aja, skitsamma, de var i alla fall goda J

Sen har jag läst en bok som heter Dit man längtar, en dystopi skulle man kunna kalla det. Den handlade om en tid då klasskillnaderna drivits till sin spets. Bokens huvudperson är en som haft tur, och som går på en fin internatskola, tills hon blir relegerad för att hon skyddade en tjej som rektorn var på väg att våldta. Båda blev utkastade snabbare än de han blinka.
Efter det börjar huvudpersonen umgås med den andra tjejen och hennes kompisar, som bor i något som liknar ett ghetto, och hela hennes världsbild raseras i ett slag. Och där, bland människor som hon inte visste fanns, möter hon kärleken.
Den var skriven på ett intressant språk, men utan citationstecken eller talstreck, och det gjorde att den var lite trög att läsa.
När jag hade läst ut den kände jag mej helt uppgiven och deprimerad, inte en bok man mår bra av att läsa precis.

Sen har jag ätit, gått en promenad, och nu sitter jag här. Så underbart fantastiskt att man har ett liv. Verkligen.

27 juni 10:22

Igår natt läste jag en till bok: Det fattas en tärning.
VARNING FÖR SPOILERS!!
Den handlade om en tjej som hette Petra, men kallades Puck. Det var dubbelt tidsperspektiv, eller hur man nu ska säga, det var i alla fall nutid, om hur hon träffar den snygge sångaren i bandet Last Grasp och blir kär i honom, och dåtid, om hur hennes pappa lämnat henne och hennes morsa. Den ”nutida” historien känns väldigt klyschig, men tillsammans blir det en rätt så bra bok.
Bara som en sån sak att hennes bästa kompis Emanuel är bög känns så klyschigt. Två homoböcker på en dag, är det här nåt jävla secret message from God eller? XD
Nej, jag har inget emot homosexuella, men snälla Gud, meppra inte om nåt i min skalle bara. Jag har pojkvän, och det känns som att det skulle vara en fördel om jag får fortsätta vara straight då..pliis?

Om typ en halvtimme ska jag traska ut till bussen, för att åka hem till Måns och leka lite (inget misstolkande nu ;) )…

29 juni 15:50
Peace is only reloading your guns

Måns sov här inatt, och det var fett najs^^ Jag hade nån mysko dröm om en blandning mellan Morrowind och nutid. I alla fall skulle jag samla ihop en arme som skulle gå till ett litet lila träsk vid motorvägen och döda alla hemska Cliff Racers och Mudcrabs som bodde där. Och så var plötsligt både mitt cuirass och min sköld borta :(

Jag känner mej helt deppad. Min kära moder är singel, och inte alltför glad. Och grattis till oss både två, jag får träffa henne hela dagarna, och jag är nästan den enda hon träffar. Hon brukar rätt ofta hävda att jag är så fruktansvärt otrevlig, spydig och sur, och det tär en del på mitt självförtroende. Dessutom är den enda jag träffat på hela lovet Måns. Som om inte detta skulle räcka är jag dessutom utan Internet. Hej fucking jävla socialt missfoster.
Hej PMS. Hej depp (och tyvärr inte Johnny Depp, utan sånt depp när man känner sej helt nere. Hej galghumor. Hej dålig galghumor. Hej dö.)
GAAAAAAAAAAAAH.

Jag längtarlängtarlängtar tills den 19 juli, då blir det färja över till Helsingfors. WIIIIE!! ^^

Kan inte jag få flytta hemifrån snart? Kan inte jag få flytta till andra sidan av Sverige, börja på en ny skola där ingen vet något om mej?
Jag. Vill. Bort.

Nu.

Let’s sluta spamma ner min dator och göra något vettigt istället. Typ spela harpan.

22:49
Satan was here
Jag ska till Sara imorn!! :D :D :D :D
Jag kanske inte är ett fullt så stort socialt missfoster som jag trodde, bara nästan ;)
Jag är på lvl 22 nu, och har skaffat the Masque of Clavicus Vile, jag är verkligen fetbäst ^^
Jag har knarkat ner mej på Dimmu Borgir just nu, that’s fetnajs too. Jag är alldeles för glad för att vara djup just nu, så gonatt.

1 juli 19:39

And then I closed my eyes

Det som står här nedan skrev jag bara för att jag kände mej tvungen att få vräka ur mej, inte för att jag tror att någon egentligen har nån större lust att läsa. Ändå är det en liten tröst att det, antagligen, kommer att bli läst.

Jag älskar mitt rum. Det är heligt.
Vad gör jag då på mitt rum? Mest sitter jag vid datorn, spelar Morrowind, lyssnar på musik, skriver och läser. Men egentligen, djupare, vad gör jag?
Jag gömmer mej såklart. Det här är min magiska ring, även om jag inte kan vara säker på att få vara ifred (jag har ju inget lås), och den skulle jag för allt i världen inte vilja slänga ner i nån domedagsklyfta.
På något sätt tycker jag inte om att släppa in folk hit, alls. Gäster som bara stövlar in
”Vad fint du har det!”
Det känns som att dom skulle kliva rätt in i mitt huvud, se sej omkring och berömma det. Som tur än kan ju ingen riktigt ta sej in i mitt huvud, men i alla fall, ni fattar känslan.
Framför allt om dom börjar rota runt bland mina skivor, mina prylar på skrivbordet osv.
Nu har jag ju för det mesta nyss städat om det kommer folk hit, och om det är städat känns det inte lika mycket som mitt rum längre.
Varför får det inte vara rörigt, när mitt huvud ändå slår alla rekord i rörighet? Allt som har med mej att göra är rörigt.
(Om ett rörigt skrivbord tyder på en rörig hjärna, vad tyder då ett tomt skrivbord på?)

Så, vad gömmer jag mej då för? Tja, först var det Göte. Han var en väldigt bra anledning till att gömma sej, tycker jag.
Just nu gömmer jag mej för min morsa. Känns såklart skitdumt, men jag orkar inte med hennes deppighet. Jag lyssnar just nu bara på Dimmu Borgir, In Flames och Arch Enemy, och det säger en del om hur jag mår.
Såklart kommer all ångest och ilska från hennes dåliga humör.
Jag kan förstå henne, såklart jag kan. Men jag orkar inte. Jag orkar inte bli hackad på, orkar inte med att inte duga, inte räcka.

Jag tycker egentligen inte att jag är något socialt missfoster. Men jag tycker att jag fått höra det en hel del, och det är svårt att inte ta till sej.
Att få höra att jag är otrevlig och tyken (vilket jävla ord btw!!) är inget jag bara kan slå ifrån mej, när det kommer från en person som jag bor i samma hus som, och som jag känt i mer än 15 år.
Det är inte första gången (gångerna) heller, jag tycker att jag fått höra det sen början av mellanstadiet ungefär. Utan att jag någonsin fattar när jag är sådär fruktansvärt otrevlig.
Kanske är jag inte bara lite bokstavsbarn, utan lite aspig också. Fan vet.
Eller så är jag bara dum i huvudet.

Gnäll, gnäll. Jag är väl medveten om att större delen av min blogg bara är gnäll, men jag skriver mest för min egen skull.

Förresten så har ni ingen aning om hur skönt det var att komma hem till Sara och träffa folk, helt jävla underbart. Jag älskar er!


2 juli 14:52
Jag är intagen!!! 23 augusti börjar terminen, då ska vi träffa mentorerna och sånt. Klockan 10.00, och vi ska ta med pennor, kollegieblock, sudd och sånt, plus 50 kronor för skåpen. Samt egna pengar för lunch för min del, eftersom vi förväntas äta vanlig skolmat som antagligen innehåller kött.
Gulligull, jag ser nästan fram emot det.